Det blev Kristianstad som drog det längsta strået vid lördagens skånederby i Baltiskan. Gästerna kunde resa hem med båda poängen i bagaget efter seger med 24-22 (13-11).
HKM började matchen bäst och höll ledningen, om än en knapp sådan, i matchens första tjugo minuter. Gästerna tog sedan över de sista tio och kunde gå till paus i ledning med 13-11.
Kristianstad började sedan andra halvlek bäst, och gick fram till en fyramålsledning 16-12. Hemmalaget lät sig dock icke förskräckas utan arbetade sig ikapp till likaläge vid 19-19. Här, likväl som vid 20-20, hade vi dessutom bollinnehav, men några slarviga sekvenser gjorde att vi inte lyckades ta oss upp i ledning och sätta press på motståndarna. Istället kunde IFK Kristianstad utnyttja sina lägen, och Albins Sehlins mål till 24-22 efter 56:05 skulle visa sig bli matchens sista.
En hyfsat trevlig tillställning, bortsett från resultatet, med framförallt i första halvlek ett fint tempo. Genomgående tycker jag att vi presterar ett fint försvarsspel medan vi sliter lite mer i vårt anfallsspel, delvis såklart beroende på att även gästerna hade en bra defensiv. En del slarv påverkade också vår målproduktion.
Vi får sikta in oss på revansch nästa lördag uppe i Kristianstad, det tycker jag att det finns hyfsade möjligheter till. Kan vi bara fortsätta vårt fina försvarsspel, och därtill vara lite mer noggranna i vårt anfallsspel så är chanserna goda.
Till vår bäste spelare utsågs Max Santos, fullt rättvist tycker jag. Max gör en fin insats både framåt och bakåt.
Till bäste spelare hos gästerna, med samma motivering som för Santos, utsågs Philip Henningsson.
Våra målskyttar: Magnus 6, Max 5, Truls 4, Adam 2, Christopher 2, Tim 1, Love 1 och Hugo 1,
